HISTORIK
Över Landskronaortens Biodlarförening
Sammanställt av Sten Ahl
1924
7 december samlades biodlarna i Landskrona med omnejd att bilda en förening och välja styrelse antal närvarande är ej noterat. Till styrelseordf. valdes Herr J Persson sek. Herr A Larsson kassör Herr J H Wetterlind supl. blev C. Jönsson samt H Wallin revisorer E Andersson samt S Karlsson detta var den första styrelsen då beslöts att namnet skulle vara Landskronaortens Biodlarförening och även att sommarmöte skulle hållas . Medlemsantalet var 16 personer
1925
På sommarmötet bestämdes att priset på honungen skulle vara 3 kr. 75 öre för hemförsäljning inklusive glas till återförsäljare minus 15 – 20 % . Gemensamma inköp av glasburkar och socker skulle ske
1926
På detta möte höll folkskolläraren N Rosen Flädie föreläsning om invintring. Samtidigt togs beslut att det av Malmöhus Länsförbund satta pris för honung skulle gälla privat försäljning 3 kr. 75 öre inklusive glas minus 20 % till återförsäljare vid privat köp av minst 5 kg minus 5 % 10 kg minus 10%, vidare beslöts efter som möten hölls hos privat personer skulle 50 öre läggas till kassan. Medlemsantalet 17 st .
1927
Första händelsen detta år var deltagande i koloniföreningens utställning. Inga händelser inträffade detta år medlemsantalet ökade till 23 st .
1928
Detta år var tydligen inte vädret gynnsamt för bina i Skåne de behövdes tydligen stödfodras. På sommarmötet föreslogs att det gemensamma sockerinköpet skulle ske. Där var en som protesterade och sa att det kunde väcka misstankar om oegentligheter . Honungspriset höjdes till 4 kr. kg på grund av dålig skörd . Behållningen i kassan till 1929 var 73: 98 avgiften till länsförbundet 2:75 pr. medlem där är även SBRs avgift är inräknad.
1929
Ett par händelser detta år att notera. Förslag lades fram om inköp av vaxsmältare samt slunga vilket avslogs av mötet. 3 st drottningar utlottades om någon ville köpa fler så var priset 5 kr.
1930
För första gången hölls mötet i hyrd lokal Cafe Temperance kostnad 1:50. Årsavgift fortfarande 4 kr. Priset på svärmar togs upp priset sattes för en första svärm till 3 kr för en andra till 2 kr. 24 betalande medlemmar, frågan om vaxsmältare kom upp igen mötet godkände att sådan skulle inhandlas .
1931
Mötet åter hos privatperson, vaxsmältare inköptes från Hj Larssons redskapsfabrik i Eskilstuna kostnad 43 kr 95 öre. Även detta år lottades drottningar ut dessa inköptes av Norska Drottningavels stationen tydligen importerades drottningar redan vid denna tid .
1932
En skrivelse till länsförbundet om samordning av honungsutställningen skulle ske, 4 medlemmar reste med länsförbundet på studieresa till Danmark en mycket livlig rapport lämnades vilket märks i protokollsboken en och en halv sida .
1933
Nu har medlemsantalet stigit till 34 st. behållningen detta år är 65 kr 63 öre i protokollet för detta år står bland annat om en biodlare som på torget i Landskrona sålt honung under gällande pris med SBRs etikett han kom från Djurslöv det lämnades utan åtgärd . En annan fråga som behandlades var om SBRs ändrade några regler om aktiebolag eller handels bolag blev svaret nej upprättande av depåer blev svaret ja . Kommentar SBR var tydligen inne på att ordna någon sorts förmedling kunde ej utläsa detta ur protokollet .
1934
Sommarmötet detta år var en Herr Noren inbjuden att tala om yngel rötans utbredning i Malmöhus län. Han nämnde bland annat att en del nekade tillträde till sin bigård ersättningen för förintat samhälle var 2 kr . Till årsmötet var Alexander Lundgren inbjuden han visade film och berättade om olika sorters kupor
1936
En händelse detta år var en leverans av honung till kooperativa föreningen Ringen inkom klagomål på densamma att den var mycket stark i smaken. En leverans av samma parti har gått till annan affär ingen anmärkning 2 burkar inköptes och sändes till analys svaret kom ej detta år.
1937
Svaret på analysen kom detta år, inget att anmärka på, en fråga kom upp om att medlemmarna skulle skänka honung till sanatorium och barnsjukhus. Vilket mötet uppmanade till.
1939
Landskrona barnhem fick 6,4 kg honung. Skörden blev detta år 3410 kg fördelat på 377 samhällen, redan nu förekom import av honung. Mötet uppmanade medlemmarna att upplysa folk om den dåliga kvalitén. SBR ansåg att import var onödig
1940
Nu fick biodlarna känning av kriget. Sockret ransonerades licens för sockret fick sökas hos kristidsnämnden i kommunen till vinterfoder hur stor tilldelning går ej att utläsa
1941
Ordf. konstaterade att priset ej hölls, han uppmanade mötet att hålla det priset som honungen är värd. Nu lade något som hette statens priskontrollnämnd sig i priset på honungen. Det sattes till 1 kg 4,25 0,5 kg 2,30 0,25 kg 1,25 därav omsättningsskatt 5,2 %, sockertilldelningen 10 kg på samhälle . Problem blev det med revisionen då revisorerna och suppleanter var inkallade till beredskapstjänstgöring.
1942
Nu blev kassan reviderad och godkänd . Denna vinter var det stor dödlighet bland bina. Detta på grund av en lång och mycket kall vinter mellan 20 – 30 gr. I veckovis, kanske för lite foder har säkerligen den förklaringen . Priset på honungen steg, tilldelningen på socker ökade till 13 kg fördelat på 3 perioder
1943
Priset på honung steg till 5 kr kg, en lärobok som hette ”Boken om bina” inköptes den kostade 50 kr, som lånades ut mot ersättning av 1 kr under viss tid, bild och reportage om utställningen om trädgårdsnäring.
1944
En rätt intressant prov hade kommit från Stockholms länsförbund. Om nytt emballage för honung. En vaxat pappersburk fanns att köpa inget intresse fanns, priset på honung föll till 4,75 kr, sockertilldelningen var 12 kg. pr. samhälle
1945
En person hade sett försäljning av honung i lös vikt på torget vilket föranledde en skrivelse till SBR om detta var tillåtet. Ordf. svarade att lös vikt var svårt att svara på men ansåg att allt annat än burk med etikett och sigill var lös vikt. En annan sak bestämdes att för sen inbetalning av kontigent skulle böta 50 öre på grund av att då föreningen redan inbetalt årsavgift till länsförbundet. Ett annat problem var att vid leverans av burkar kom ej locken med, det skulle dröja 2-3 veckor innan leverans kunde ske
1946
Koloniföreningens utställningen deltogs i. En höjning av avgiften med 1 kr, till 5 kr beslöts medlemmars antalet var 78 st, kristidsstyrelsens kontrollbyrå krävde att en av SBR godkänd kontrollant skulle utses till Ven vilket och skedde. Styrelsen skulle även utreda vad som skulle göras mot sticklystna bin i en bigård.
1947
En rejäl höjning av honungspriset med 20 % skedde.Klagomål hade inkommit till föreningen, angående att många samhälle uppsatta på samma plats, orsakade problem för grannarna vid svärmning i koloniområden. Styrelsen skall utreda frågan . På årsmötet togs frågan upp igen, styrelsen svarade att i boken om bin står det klart och tydligt i byggnads balken 21 kap 142 § om intagning av svärm i inhägnat område äger biodlaren fritt tillträde. I en äldre årgång av Bitidningen rekommenderar redaktören en burk honung den brukar kunna lösa tvisten .
1948
Från länsförbundet kom en för frågan om bidrag, för att täcka kostnaden för en rättegång mot en lantbrukare som sprutat i blommande raps varav 78 samhällen dog . Amerikansk yngelröta upptäcktes, smittkällan hittades i S:t Olofs koloniområde. På en skräphög hittades smittade kakor med yngel och honung, flera bigårdar i trakten var sjuka och sanerades . Böter kunde utdömas a 200 kr samt plikt att ersätta drabbades för förluster . En kalkyl fanns med detta år gällande ett samhälle.
Platshyra 0,50 kr
Kupa +underhåll avskrivning 25 år 3,00 kr
Samhälle värde på våren 30 kr- 1/6 i vinterförlust 5,00 kr
Vaxbyte vart annat år 4 st pr år 2,00 kr
Drottningbyte vartannat år 4,00 kr
Redskap slunga och övrigt 3,00 kr
Frakter mm 1,00 kr
Diverse litteratur 1,00kr
Oförutsedda utgifter 1,00 kr
Socker 9,00 kr
summa 30,00 kr
1949
På sommarmötet kom en fråga upp om att begränsning av bi i kolonierna, kontakt skulle tagas med koloniföreningar i Malmö, Lund och höra hur dom gjorde där . Nu diskuterades firandet av 25 års jubileum, en del var redan förberedd av styrelsen, priset på supen var klart 6,50 efterrätt 1,00, dryckesvaror och serveringsavgift tillkommer. Teckningen är bindande, mindre än 30 personer då firas i stället på årsmötet med kaffe och film förevisning, vilket det också blev. Vid extra mötet i september togs frågan upp om bin i kolonierna då svar inkommit i en del område, var det förbud i andra, begränsat antal. Så frågan skall diskuteras med koloniföreningarna, som bjuds in till detta möte. Gick inbjudan även till kommunen och stadsträdgårdsmästaren ingen representant kom men trädgårdsmästaren svarade på tel. att bi var viktiga för trädgårdsnäringen beslutet blev att 6 samhälle hos biodlare med koloni var lagom, regler i två punkter uppsattes punkt 1 att uppställning sker så grannar inte störs, punkt 2 reducering av samhälle skulle ske i samråd med koloniföreningen, samt stadsträdgårdsmästaren om tvist skulle uppstå skall den lösas av kommunen.
1951
En notering gör vi som skriver dessa utdrag att från 1941-2003 har honung skänkts till barnstugor . Reinholdt Johansson tog upp frågan om import av honung från Tyskland var priset 1,75 och från Amerika 2,40 kg. han tyckte att det var skandal att sådant kunde få förekomma (han slogs för den Svenska honungen så länge han orkade) Föreläsare var Albin Lindström om riksförbundets vidtagna åtgärder i frågan .
1952
Av en särskild orsak noterar vi att Reinhold Johansson blev ordinarie i styrelsen inget att rapportera om .
1953
Anders Hyrefelt välj in i styrelsen ( han skrev många insändare i Bitidningen han slutade som biodlare 2001 då 83 år gammal )
1954
Detta år inkom en skrivelse från SBR om bildandet av en rikstäckande förmedling av honung Alternativ 1 SBR. skall själv förmedla försäljningen under namnet honungsförmedlingen alla organiserade biodlare är anslutna 2 eller fristående ekonomisk förening dit biodlare kunde ansluta sig till. Ordförande redogjorde för alternativ 2 efter som honungspriset var 5,40 kg i glas skulle priset i lös vikt bli 2,85 kg. En diskussion följde. En ansåg att en sådan sak skulle lägga tvångströja på biodlarna han yrkade avslag, näste talare fram höll att en försäljningsorganisation är en gammal fråga den utgör ingen påverkan av hemförsäljningen. En annan talare menade att endast stora biodlare hade nytta av densamma . Förslaget från SBR nedröstades. En skrivelse sändes till länsförbundet med utfallet av omröstningen brevets innehåll finns i protokollet detta år.
1957
Utfärd till Barsebäck, där en gurkodling med bin för pollinering var uppställda. Till ordförande valdes Reinholdt Johansson detta år
1960
Vi deltog med en representant i Malmöhuslänsförbunds 50 års jubileum vilket firades i Hushållningssällskapets lokal i Malmö .
1961
Reinhold Johansson berättade om sina år som biodlare och redaktör för Bitidningen
1963
Årsavgift var 10 kr, tillbakagång bland medlemmarna och dålig anslutning till mötena
1964
Thure Berg berättade om sin biodling och hur intresset för bi började på sin barndoms lantgård med små kryp maskar humlor grodor och dylikt, frågan om firandet av 40 års jubileum togs upp beslutade att så skall ske med en måltid bestående av sandwich varmrätt kostnad 10 kr snaps till maten likör till kaffet bjuder föreningen på beslut att inbjuda SBRs ordf. Åke Hansson Lund att deltaga i högtidligheten och hålla föredrag .jubileet firades i gemytlig anda
1965
Sommarmötet detta år gick till Östra Tockarp som ligger ca. 1 mil nordväst
Örkeljunga, där Reinhold Johansson hade sommarstuga och en bigård. Samtidigt på
vägen upp besöktes Joel Svenssons redskapsfabrik.
1966
Till vårmötet var Johan Nilsson Flyinge inbjuden som föreläsare om biskötsel och nybörjarstart (frågade man honom hur många samhälle en nybörjare bör ha svarade han 50 st. för då fick man många års erfarenhet på ett år). Samtidigt togs en förgiftning upp där 100 tals samhälle hade dött, proven blev liggande på Ultuna så länge att giftet avdunstat och biodlarna blev utan ersättning .
1967
På sommarmötet detta år talade ordförande om forna dagars och nutidens biodling, han nämnde bland annat att i Malmöhus län fanns år 1750 2085 bistockar 1335 halmkupor, i föreningen bildades en diskussionsklubb .
1968
Nu sändes en skrivelse till SBR. om en biavelstation på Ven till sommar mötet var inget svar inkommit
1974
I Stadsbiblioteket under tiden 23/9 –5/10 hölls en utställning om bi och redskap i samband med 50-årsjubileet, vilket av hölls på Folkets hus.
1977
Nu togs frågan om parningsstation på Ven upp men av kostnadsskäl skulle riks- och länsförbundet tillfrågas
1978
Sommarmötet hölls på Ven då diskuterades uppställning platsen i Rambergs trädgård, all utrustning skulle biodlarna själv ombesörja och transporter. Mötet beslöt starta densamma med gula bi. 4 drottningar inköpas av stam 1 från Hov .
1980
Anders Hyrefelt blev föreståndare för Ven, avgiften pr. drottning var 5 kr men kostnaden fick ej understiga 20 kr. Han avgick som sekreterare efter 27 år men kvarstod som suppleant några år till .
1981
Resan detta år gick till Hallands Väderö där Hans Salin tog emot
1984
Sommarmöte i S Ahls bigård där drottningodling visades Erixon visade den nya parningskassetten Hyrefelt informerade om Ven
1985
Vårmötet var hos Gert Svenssons bigård på Munkebäcks gård som blev välbesökt diskussionen om vår arbetet blev livlig
1986
På års mötet uppvaktades Reinhold Johansson som detta år fyllt 85 år .
1987
Vid års mötet avgick Reinhold Johansson som ordförande efter 30 år på denna post. Med ålderns rätt han utsågs som hedersordförande. Ny ordf. blev G. Erixon. Vidare en rapport om varroaförekomst på Gotland, vi var då 59 medlemmar .
1988
På styrelsemötet i mars beslöts att informationsmöte skulle hållas vilket och hölls. Sommarmötet hölls i ordförandens bigård där drottningodling med omlarvning visades.
1990
Årsmötet detta år blev Sten Ahl vald som ordf. A Hyrefelt lämnade rapport om Ven, samt överlämnade skötseln till Sten Ahl Detta år skulle drottningar bytas, vilket var kostsamt för föreningen så medel söktes av Palmblads fond, vilket godkändes 4 gula inseminerade drottningar inköptes vilka ej kom till användning på grund av varroa.
1991
Styrelsemötet i feb. beslöts bl.a. att uppvakta Reinhold Johansson på 90 årsdagen han avled några mån. innan. Representanter på begravningen var Sten Ahl som även tackade för de gångna åren samt R. Wigerlöv. Mötet i april inbjuds chefen för skattekontoret som informerade, om hur hobbybiodlaren skulle beskattas han gav detta lugnade beskedet att sådan kontroll blev för kostsam . Sven Persson från länsstyrelsen informerade, om varroans utbredning i Skåne. Junimötet var en träff på Vens parningsplats, vilken låg på Gamle gård. Årsmötet hedrades minnet av Reinhold Johansson med en tyst minut. Som ombud på länsförbundsmötet fick vi frågan, om vi inte kunde över lämna Ven till länsförbundet. då aveln av Buckfastbiet stannat upp vi lovade att ta upp frågan då mötesbeslut måste tas.
1992
Frågan om överlämna Ven till länsförbundet togs upp på årsmötet. Då bara en medlem hade gula bi och en utomstående använde Ven beslöt mötet att lämna över densamma. Ordförande stannade kvar som föreståndare (som mesta antal mottagna kassetter 547 st.på ett år) Detta år berättade Lars Olsson om en studieresa till Madeira och visade bilder därifrån.
1993
Sommarmötet hölls i fiskestugan i Häljarp med Ulf Grön som talare tre st. infann sig (tur att länsförbundet betalade)
1994
Avtackades Anders Hyrefelt För 40 årligt styrelse arbete
1996
Föreningen fick blev inbjudna att delta i av kommunens arrangemang av barnens skog, vilket vi tackade ja till. På planeringsmötet deltog ordförande som redogjorde vad vi kunde erbjuda, vilket godkändes. Rangsäter frågade hur smakhonungen skulle tas, det finns små plastskedar att ta med, nej det går inte eftersom det ekologiska var temat. Skånehantverk erbjöds sig att göra glasspinnar hur många blir det svaret blev 2000 st. de inköptes av kommunen. Efteråt gicks de olika stationerna igenom, och på plats gavs en information . I början av juni skedde detta vi stod inne på Citadellet i 2 dagar. Samtidigt kom en förfrågan om vi inte kunde ordna med bi till kolonierna av ordförande i föreningen. Vi lovade att ta upp detta på ett möte. På årsmötet fick ordförande uppdraget att kontakta koloniföreningen. Vilket resulterade i inbjudan till deras årsmöte och berätta om bin, en omröstning skedde med svar ja. På mötet knöts kontakt med museumkolonins föreståndare Anneli Oxenstjärna, som gärna såg att den placerades på Rotoffska kolonin.
1997
Nu beslöts att förenings bigård skulle anordnas på Rotoffska kolonin skulle anordnas, medel anslogs för byggandet av bihus och bi anskaffas, Bengt Persson blev ansvarig, Landskrona vision gjorde reportage Skånska dagbladet var där de var även där vid första slungningen mycket fina reportage med bilder. I samråd museet beslöts, att honungen skulle säljas med etikett av kolonistugan vilket var mycket populärt. Landskronas vänort Plotringen har byggt upp kolonin med bihus och stuga. Ekonomin i föreningen steg
1998
Vi firade 75 år med öl och landgång och ett möte under trevliga former. Detta år deltog vi igen med barnens skog nu på västra fäladen
2000
Svalöv Weibull kom med en fråga, om föreningen var intresserade av ett möte med dom, kontakt togs med Paul Wigre vi fick 14 dagar på oss att få ut kallelse. Efter som detta var intressant även för andra föreningar sändes även kallelse ut till dem. Gerts höll anförande om förädling av raps och visade upp försöken i växthusen. Efter rundvandringen bjöds kaffe och kakor följt av diskussion. När mötet var slut tackade länsförbundsordföranden biodlarföreningen samt Svalöv Weibull för mötet över 50 personer deltog. Amerikansk yngelröta inrapporterades. Många samhällen förintade. På årsmötet detta år togs beslut om studieresa till Danmark styrelsen fick uppdraget att ordna densamma.
2001
Resan gick till Roskilde Amts bigård, vilken vi kom till efter en del irrfärder. Vi mottogs med öl, läsk och kaffe. sedan visades bigårdens samhällen. Färden gick vidare till Hovre där en privat terrasserad trädgård visades, då ej någon entré betalades lade deltagarna 20 kr var då sa ägaren att ett träd som stod högt på önskelistan skulle köpas och skylt med föreningens namn sättas upp.
2002
Resa detta år gick till Tomelillaföreningen bigård. Kjell- Erik med fru tog emot och bjöd på kaffe med bullar. Ulf Grön som skulle besökas kom dit, på grund av stora vinterförluster i hembigården. En rundvandring i bigården företogs.
2003
En fråga från Bengt Persson kom upp, att då bina i kolonin oroades vintertid menade han att flytta den samme, vilket skall undersökas plats och ekonomin för densamme . Traditionen med honung till barnstugor pågår ännu.
Sammanställt av Sten Ahl.